Hälsoundersökningar

Hälsometerns test fokuserar på att förebygga de vanligaste folkhälsosjukdomarna i Sverige.  Genom att tidigt få reda på värden som t.ex. högt blodtryck, höga kolesterolvärden och högt blodsocker kan risken för framtida hjärt- kärlsjukdom eller diabetes minskas kraftigt. Nedan följer en kort introduktion till vart och ett av testerna som utöver längd och vikt ingår i en hälsoundersökning från Hälsometern.

BMI

BLODTRYCK

PULS  

BLODSOCKER

BLODVÄRDE, HB

BLODFETT, KOLESTEROL

KROPPSFETT

BUKOMFÅNG

UTANDNINGSPROV/PEF

BMI
BMI (body mass index) eller kroppsmassaindex ger en indikation på övervikt men säger inte allt om kroppssammansättningen, vilket egentligen är vad som påverkar hälsan. Muskler väger mer än fettvävnad, därför kan en vältränad person få ett högt BMI trots att andelen fett är låg i kroppen. Ett BMI under 18 indikerar undervikt och ett BMI över 25 indikerar övervikt. Ligger BMI över 30 indikerar det kraftig fetma. Vi ger inga specifika rekommendationer baserat på enbart BMI utan detta mått bör användas i kombination med midjemått och fettmängd. Har du ett högt BMI och inte motionerar regelbundet finns det anledning att röra sig mer.
Läs mer om kostens vikt för hälsan och övervikt på Hjärt-Lungfondens hemsida

BLODTRYCK
Högt blodtryck försvårar hjärtats arbete och gör i längden kärlväggarna hårdare och mindre elastiska. Risken ökar för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation i benen. Flera omständigheter kan medverka till högt blodtryck; ärftliga anlag, övervikt, stress, matvanor och hög alkoholkonsumtion. Risken för högt blodtryck ökar också med åldern. Har man väl fått ett högt blodtryck är tillståndet oftast livslångt. Alla nivåer högre än 140/90 mmHg räknas som högt blodtryck. Är du diabetiker eller hjärtsjuk gäller 130/80 mmHg för att minska risker för senare komplikationer. Om du bara har en lätt blodtrycksförhöjning eller vill minska risken för högt blodtryck räcker det ibland med livsstilsförändringar, till exempel att gå ner i vikt, motionera regelbundet, minska alkoholkonsumtionen eller att använda mindre salt i maten. Vid för högt blodtryck rekommenderas dock alltid besök på vårdcentral.
Läs mer om högt blodtryck på Hjärt-Lungfondens hemsida

PULS
Puls är ett mått på hur många slag hjärtat slår varje minut. Hälsometern testar vilopuls vilket är ett mått på hur god kondition man har. Gränsvärdet för risk som Hälsometern pekar ut är en vilopuls på 85. Det är även viktigt att pulsen är regelbunden eftersom en oregelbunden puls kan vara symptom på att hjärtat inte fungerar som det skall. Vid oregelbunden puls bör man alltid kontakta läkare för mer omsorgsfull diagnos.

BLODSOCKER
Diabetes är en vanlig sjukdom i Sverige, och vanligast är typ 2 diabetes, så kallad ålderdiabetes. Denna form av diabetes innebär att kroppens vävnader blir mindre känsliga för insulin. Insulin är ett hormon som bildas i bukspottskörteln och som hjälper kroppens celler att ta upp socker. När detta inte fungerar som det ska stiger blodsockret. Till en början producerar kroppen mer insulin som kompensation, men till slut räcker detta inte till för att hålla blodsockret i balans. Det uppstår då så kallad nedsatt glukostolerans, vilket kan fortsätta utvecklas till typ 2 diabetes. Övervikt och brist på motion ger ökad risk för denna utveckling, ärftliga faktorer spelar också in. Diabetes medför risk för många komplikationer såsom skador på hjärt- kärlsystemet, njurarna, synen och nervsystemet. Det är därför viktigt att bromsa utvecklingen av diabetes. Mätning av blodsockret används för att ge diagnos. Blodsockret mäts i mmol/l. Vid värden, ej fastande, som närmar sig 11 mmol/l rekommenderar vi att man uppsöker läkare.
Läs mer om blodsocker och diabetes på Hjärt-Lungfondens hemsida

BLODVÄRDE, HB
Hemoglobin, Hb är ett rött färgämne i de röda blodkropparna som fungerar som upptagare, transportör och avlämnare av syrgas mellan lungorna och kroppens olika vävnader. Lågt blodvärde och för lite hemoglobin i blodet kan bl.a. leda till kraftlöshet och trötthet och kallas för anemi eller blodbrist. När så är fallet uppkommer symtom på syrebrist och det är då i första hand stora ”syrekonsumenter”, t ex muskler och hjärna som drabbas. Stor muskelmassa kräver ökat intag av järn för att försörja musklerna med syre. Man kan även få besvär som yrsel, andfåddhet, hjärtklappning, huvudvärk och öronsus. Ett lågt blodvärde måste kontrolleras mer än en gång. Blodvärdet kan tillfälligt vara för lågt eller för högt av olika orsaker. Hb-värdet mäts i gram per liter; normalt värde för en man är cirka 130-170 g/l och för en kvinna 120-150 g/l. Blodvärdet tas genom ett stick i fingret, ett s.k. kapillärprov.

BLODFETT, KOLESTEROL
Kolesterol förekommer naturligt i kroppen och behövs för att tillverka hormoner och vitamin D, bygga upp cellväggar och bilda gallsyror. Kolesterolet bildas framförallt i levern. Det finns både ”gott” och ”ont” kolesterol. Det skadliga kallas LDL (Low Density Lipoprotein). LDL utgör ca 60-70% av kolesterolet i blodet. Triglycerider hör också till det ”onda” kolesterolet”. Höga halter av LDL-kolesterol ökar kärlväggarnas upptag av blodfetter vilket med tiden gör kärlen mer trånga (åderförkalkning). Så många som två tredjedelar av svenskar mellan 30 och 50 år gamla har för höga kolesterolvärden vilket innebär att de löper risk för åderförkalkning och hjärtkärlsjukdom.

Det goda kolesterolet kallas HDL (High Density Lipoprotein) och återför kolesterol från olika vävnader i kroppen till levern där överskottet tas om hand. HDL har en skyddande funktion och transporterar ca 20-30% av kolesterolet i blodet. Kolesterolet är ett mått på blodets innehåll av blodfetter och mäts i millimol per liter (mmol/l). Blodfettvärde tas genom ett stick i fi ngret, ett s.k. kapillärprov. Ett sätt att förbättra kolesterolnivåerna är att äta hälsosammare mat och då framförallt då järnrik och c-vitaminrik mat. Ett annat sätt är motion. Önskvärd nivå: Kolesterol <6 mmol/l. 
Läs mer om kolesterol på Hjärt-Lungfondens  hemsida